15
Jun
09

Strasserism?

Det är mycket tal om Strasserism idag när vi pratar om nationalsocialistiska organisationer som försöker ge ett sken av att vara vänster. Inte helt fel är påståendet att dessa är farligare än den klassiska nynazismen den s.k. ”Hollywood” nazismen som mer eller mindre försöker vara så ondskefulla som möjligt, älska hitler så mycket som möjligt, och framstå som tokiga rasbiologer. Alla andra nazister brukar vi, och en hel del nazister också, trött peka på som strasserister. Oavsett nu om detta rör sig om att nazisterna har adopterat autonoma klädstilar, andra taktiker eller pratar klass. Det är självklart ett feltänk. Seriös Nationalsocialism och i synnerhet Fascism har alltid velat göra sig själv ”vänster” och ser sig själva som en tredje lösning mellan kapitalismen och kommunismen. Detta är dock inte Strasserism. Det vi ser i Tysklands pallesjalar och cheguevara t-shirts, eller i Folkfronten, eller ens bland de ”identitära” är inte Strasserism. Det är bara omstruktureringar av den sociala taktiken som reaktionen alltid använt sig av. Strasserism är dock det enda försök som reaktionen försökt göra där en total brytning med fascismen och nationalsocialismen försökts genomföras med våld och revolutionära ambitioner, även om innehållet i sig är ungefär likadant (Koproratismen, klassamarbetet, som dess definitiva likhet)

För att vara konsekvent måste man dra en linje. Strasserism är och kommer alltid vara bröderna Strassers socialistiska och fascistiska tankar och strävanden och i synnerhet deras organisation, Svarta Fronten’s, grundstommte. Varken förr i den italienska syndikalismen som förr anledde fascismen eller senare i den franska identatire politiken har Strasserism funnits, om än kanske influerat. I dagens fascist och nazistsverige är Strasserism i synnher inte aktivt, även om SMR verkar tro det.

Vars kommer detta begrepp ifrån? Ja de flesta känner nog till att Gregor och Otto Strasser var före NSDAP’s framgångar kommunister i socialdemokraterna och dessutom en del av den internationella ‘radikala’ (Även frihetliga) vänsterrörelsen, sedemera gick de in i det nationalsocialistiska partiet (som stora delar av dåtidens frihetliga gjorde) där de snabbt avancerade på grund av sina politiska kunnighet.
B.l.a. höll de liv i partiet, och i synnerhet i deras tidningar, när Hitler var i fängelse och byggde upp till stor del den politiska propaganda som rekryterade arbetar till partiet och till dess paramilitära gren SA. Efter att Hitler övergett idéerna om socialismen inom nationalsocialismen, och fortsatta in på en mer tradtionell reaktionär väg med nära samarbeten med näringslivet och det internationella kapitalet, så påbörjades en bitter maktkamp mellan Strasser på ena sidan och Hitler på andra sidan. Gregor och Otto Strasser förlorade maktkampen (Mycket tack vare att Hitler fick med sig en ung Goebbels som i sina tidiga år ville b.l.a. närma sig Sovjetunionen och skapa allians ‘med de socialistiska bröderna’), varav flera ledande nationalsocialister tillsammans med honom skapade Svarta Fronten som efter sitt skapande blev, paradoxalt, en av tysklands största och mest aktiva antifascistiska intiativ i NSDAP’s Tyskland. Antifascism (Nja Anti-Hitlerism) med fascister i spetsen således.

Hela denna politiska process och interna kamp avslutades i de långa knivarnas natt när S.A. som hade hotat med en andra revolution inspirerad av Strassers Svarta Fronten (som redan lämnat NSDAP) slogs ned brutalt av det som sedan skulle bli SS. Föga förvånande så innebär detta även slutet för Svarta Fronten och Strasserbröderna, varav en avrättades och Otto Strasser begav sig ut i landsflykt för att jobba med, i borgeliga termer, antifascism b.l.a. med Hitlerfientliga radiosändningar och krav på att kriget skulle avslutas efter 1939. Den andra revolutionen sågs av stora delar av SA och Strasseristerna som en fortsättningsrevolution där Hitler skulle kastas av makten och en sann socialistisk tysk stat upprättas. När kriget bröt ut innebär även den andra revolutionens målsättning att avsluta kriget och göra de annekterade länderna fria igen osv.

Hursomhelst. Hur mycket som helst kan skrivas om allt detta. Däremot är de politiska texter som Otto Strasser skrivit ett viktigt tidsdokument inifrån Hitler’s Tyskland.
Ni som läser texterna kommer förvånas både över hans totalta avsky inför Hitler, kriget, och till stora delar även den nationalsocialistiska tyskland och dess förtryck, ni kommer även förbluffas över hans starka anti-semitism, rasism och öppna fascism samtidigt som ni kommer förvånas över vissa av hans politiska krav och öppna influenser från marxismen. Det är viktiga dokument, inte minst för att de anses ännu viktigare av våra motståndare och i synnerhet bland tredjepositionen som dominerat strategi och taktik bland nationalsocialister utomlands.

Jag rekommenderar att ni först läser Germany Tommorow (Vilket är två böcker och där finns även Svarta Fronten’s manifest och måste ses som Otto Strassers huvudverk) och sedan läser Hitler And I.

Detta är bland det mest uppseendeväckande jag läst på länge. Inte minst för den radikala övertygelsen mot NSDAP och Hitler, och nationalsocialismen som helhet, det måste även vara bland de första erkännanden som skrevs om koncentrationslägren etc. Inte minst förbluffas man över att Svarta Fronten’s mål med den andra revolutionen var att federalisera hela tyskland, skapa demokrati, införa sin nya socialism och sedemera fred med alla länder…förutom sovjet såklart.

Tillsvidare får ni nöja er med versionerna nedan. Jag jobbar på en mer läsbegriplig lösning. Jag kommer nog följa upp med ”Revolution or Reaction”. Jag vill poängtera att jag själv inte är en strasserist då jag knappast kan kallas en fascist, tradtionalist eller något annat som möjlggör hans idéer. Jag delar i synnerhet inte Strassers syn på marxismen som liberal, och därför något som måste förstöras i likhet med kapitalismen (och fascismen). Som antifascist skulle jag även slagits mot strassers utopism och attacker mot arbetarrörelsen. Däremot finner jag historia intressant och i synnerhet sådan historia som i princip är bortglömd och på sitt sätt lustig i den politiska historien. Men om strasser är en vän? Knappast. En av nationalsocialism och fascism influerad utopist som intergrerat viss form av socialism förändrar inte de grundläggande striden om arbete och arbetsköpare. Eller som man säger, en fascist, en fascist är en fascist. Sedan så komme de i lustiga kombinationer.

Läs Germany Tomrrow (Som Original i PDF)
Läs Hitler And I

Nästa omgång kommer jag behandla faktumet att Italienska fascistpartiet skapades med 75% syndikalister.
Eller som en kamrat sa ”skälet till varför det var så lite motstånd i Italien? Tja, det var ju för att varenda anarkist hade blivit fascist”


1 Response to “Strasserism?”


  1. 1 Yo Hill
    juli 7, 2009 kl. 10:00 f m

    Kul att läsa!
    När kommer inlägget om italien?


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


Kategorier

Sidor

juni 2009
M T O T F L S
    Jul »
1234567
891011121314
15161718192021
22232425262728
2930  

%d bloggare gillar detta: